Smärtstillande läkemedel kallas också Analgetika och finns i olika former så som tabletter, flytande, brustabletter och gel/spray. I dagligt tal kallas även smärtstillande läkemedel för värktabletter. Dessa smärtstillande värktabletter har olika funktioner. Alla värktabletter som säljs på den Svenska marknaden är både smärtstillande och febernedsättande. De flesta smärtstillande värktabletter tillhör gruppen NSAID-läkemedel (icke-steroida antiinflammatoriska och smärtstillande läkemedel), vilket gör att värktabletten också har en antiflammatorisk effekt.
Smärtstillande läkemedel delas upp i de två grupperna perifert verkande analgetika och centralt verkande analgetika. Den absolut största gruppen värktabletter eller andra smärtstillande former som är receptfria består av gruppen perifert verkande analgetika. Dessa läkemedel verkar hämmande på skapandet av prostaglandiner genom att de stoppar ett enzym, cyklooxygenas, COX, som sätter igång prostaglandinbildningen. Här ingår alla smärtstillande läkemedel som tillhör undergruppen NSAID. Dessa består vanligast av Acetylsalicylsyra (Albyl, Aspirin, Bamyl, Magnecyl, Treo), Diklofenak (Eeze, Voltaren), och Ibuprofen (Brufen, Ibumetin, Ipren). Alla dessa tre läkemedel har liknande verkningsmetoder samt biverkningar och finns i flertalet olika varumärken. Paracetamol (Alvedon, Pamol, Panodil, Reliv) brukar räknas in bland perifert verkande analgetika trots att den inte har en antiinflammatorisk effekt.
Denna sida ska ej användas som råd för när/hur man tar värktabletter. Vi förbehåller oss rätten att ej ta ansvar för felaktigheter samt ändringar som har gjorts sedan informationen skapades. För rådgivning om värktabletter och när/hur man ska ta dessa. Vänligen kontakta sjukvårdsupplysningen 1177.se.